….

Då var det dags igen då..vab-dag! Vad ska man göra liksom? Han vägrar gå till skolan ju! Jag kan inte släpa dit honom och jag kan inte åka och jobba för då sitter han vid datorn hela dagen.. Fattar inte vad som tagit åt honom och jag vet inte hur jag ska lösa detta! Det måste ju vara något som gör att skolan blivit något negativt, han har aldrig varit såhär tidigare och så nu helt plötsligt så vill han inte, beter sig illa när han är där osv.. Känner inte alls igen det här beteendet och vad mer kan vi göra hemma än att försöka prata med honom, få honom att förstå att det är bara han som förlorar på detta? Han förstår och tar in vad vi säger, men så fort han kommer i minsta konflikt med sin lärare så är det kört igen! Enligt henne så är han i princip helt omöjlig att ha o göra med, vill ingenting och respekterar inte när han ska vara tyst,sitta still osv. Beteendet han har i skolan har vi aldrig märkt av hemma eller nånsin hört någon annan tycka att han har. Vi får istället ofta höra att han är lätt att vara med, är trevlig och artig och bryr sig om andra. Så var ligger felet? För mig är det iallafall naturlig att undra om det inte kan vara skolan..läraren..bemötandet..vad vet jag?

Han har ju känt sig kränkt av henne..och det har vi anmält till rektor, men vem vet vad som görs åt det?Jag antar att det helt enkelt handlar om kemi och de har ingen. Men är det inte lärarens pedagogiska ansvar, som vuxen, att få det att fungera? Vad kan jag göra, jag är inte i skolan på dagarna?

Fan jag är ju nybörjare på detta!!

Ingenting fungerar för mig heller när det är såhär, mår som ett arsel redan,pga jobbet, och så det här ovanpå det. Jag märker ju att han mår dåligt!

Fan!