Midsommarafton idag..och jag känner mig mest nedstämd. Mitt hjärta har just blivit hämtad av sin pappa och det känns alltid lite jobbigt,även om man vant sig med åren. De skulle iallafall kolla in en stång här på orten och det känns ju fint att han får se lite midsommar.Jag skäms nästan för att jag är så usel på det här med traditioner,men jag antar att det är för att jag inte haft det så mycket själv.Det vhär med födelsedagar,jul,midsommar osv har liksom alltid varit förknippat med att flacka fram och tillbaka mellan föräldrar för mig,sällan fira jul på just julafton och alltid fira födelsedagar på flera olika dagar..Allt blir liksom uppdelat och känns inte så speciellt på något vis. Men så är livet när man e skilsmässobarn! Med det inte sagt att jag inte uppskattar fördelarna med det,för de är många. Jag har kunnat flytta mellan mor och fars hemstäder lite som jag velat..vilket har varit en frihet..som iofs utvecklat sig till en slags rotlöshet såklart. Inte riktigt hemma någonstans. Kanske därför jag flyttat mig igenom livet =) Jag har en hel massa kär familj..typ sex föräldrar,minst..vilket ger Elliot en hel bunt riktiga och bonusmor/farföräldrar såklart! Många att hålla reda på,men även många som håller av en! Alla mina föräldrar har fin kontakt som tur är,och så har även jag och Elliots pappa och hans fru.Jag gillar dem skarpt och hoppas att det är ömsesidigt =)

Nåja,ikväll ska det firas med bästaste vännerna,så det går ingen nöd på mig egentligen! Nu börjar det åska och ösregna,så over and out!!